Ghostbusters återvänder, med en stark dos estrogen

Det har i flera år gått rykten om att en tredje Ghostbusters-film skulle vara på väg, men av diverse skäl har det inte blivit av förrän det kom bekräftelse om saken förra året. Den nya filmen kommer inte att vara en fortsättning på Ghostbusters 2 från 1989, utan är istället en remake med helt nya skådisar. Många människor har växt upp med spökjägarna i någon form (antingen genom filmerna, serietidningarna eller de animerade serierna) och därför är det förståeligt att många skulle förvänta sig att en ytterligare gammal franchise förstörs av Hollywood, eller vara besvikna över att Bill Murray inte är inblandad. Men sedan början har det varit en otroligt negativ inställning till projektet, bortom det man vanligtvis kunde vänta sig när en remake blir annonserad. Det sorgliga är att den vitt spridda aggressionen mot nästa Ghostbusters beror till en stor del på att huvudrollsinnehavarna är ett gäng kvinnor.

Kristen Wiig, Leslie Jones, Kate McKinnon, Melissa McCarthy

Den nya Ghostbusters kommer att regisseras av Paul Feig som regisserade filmen Bridesmaids, medan två av huvudrollerna spelas av Kristen Wiig och Melissa McCarthy från samma film. Jag tyckte mycket om Bridesmaids så jag tror att filmen kan bli riktigt lyckad, eftersom de hittills annonserade skådespelarna är begåvade komiker. Men alla delar inte min optimism utan anser filmen vara dömd att misslyckas p.g.a. de kvinnliga skådisarna, som om det var ett tecken på att Hollywood till sist tappat fattningen. Själv ser jag det snarare som tvärtom, för i nuläget finns det få filmer med kvinnliga huvudpersoner och jag är mycket nyfiken på resultatet. Det är faktiskt oroväckande att se hur vanlig antagelse det är att filmen skulle vara garanterat förstörd i och med alla flickbobbor. Om filmen är bra eller dålig kommer inte att bero på skådespelarnas kön utan bokstavligen på alla andra faktorer som ingår i att göra en film. Men det är en bidragande orsak till att jag hoppas filmen bli bra, för då kan det förhoppningsvis bli vanligare med filmer där flerparten av huvudrollerna spelas av kvinnor tills ingen längre bryr sig om det. 

Det mer vanliga klagomålet är det sedvanliga ”Min barndom är förstöörd! *gråt*”, vilket inte är så mycket bättre. Det här händer varje gång en gammal franchise återupplivas för nostalgipubliken, men klagomålet hörs ofta utan att man ens har sett filmen. Ingen tvingar någon att se en film och oberoende hur dålig en film än kan tänkas vara borde den inte kunna retroaktivt förstöra något man tyckte om som barn. Den gamla filmen finns fortfarande kvar, oförstörd och likadan som tidigare. Min barndom har det inte blivit någon skada på, oberoende hur många gamla franchisar som har blivit uppdaterade sedan jag var liten. Michael Bay lyckades inte förstöra gamla Transformers-serien för mig och prequel-trilogin för Star Wars fick mig inte att avsky den ursprungliga trilogin. Förövrigt gjorde Collegehumor.com riktigt bra satir på fenomenet:

Mycket av kritiken för den nya Ghostbusters jag sett tenderar vara på en riktigt barnslig nivå, men visserligen finns det alltid en risk att filmen kan bli usel. Det som många är rädda för är att filmmakarna kommer att göra allting ultrafeminint och rosa, eller att spökjakten hamnar i skymundan på grund av de nya spökjägarnas jakt efter pojkvänner. Med andra ord skulle det vara som ett filmlångt avsnitt av Charmed. Som sagt tyckte jag om Bridesmaids och jag har mycket förtroende för filmmakarna, eftersom de lyckades göra en riktigt rolig komedi som både män och kvinnor kan se på. Eftersom det finns ett stigma av att en kvinnodominerad film skulle vara en ”chick flick” marknadsfördes Bridesmaids som ”The Hangover, fast med tjejer”, med fokus på de mest grova skämten i filmen för att locka in manliga tittare. Bridesmaids är en burdus film och har tidvis riktigt rå humor, men det är inte det som den handlar om. Filmen handlar om vad som händer när den ena av två barndomsvänner ska gifta sig och de konflikter som kan uppstå mellan någons gamla respektive nya vänner. Intressant nog tar filmen medvetet avstånd från typiska klichéer som förknippas med romantiska komedier och det är den uppfriskande realistiska vänskapen mellan huvudpersonerna som ligger i fokus. Filmen funkar dessutom tackvare det att nästan varje roll spelas av en erfaren komiker, vilket är en orsak till att Bill Murray och Dan Aykrod har gett varsin välsignelse åt damerna som tar över Ghostbusters efter dem.

Jag ser riktigt fram emot filmen och hoppas att den inte bara är sevärd, utan också att den blir en succé på bio. Synd bara att Gillian Anderson inte är med i filmen, för hon hade visat intresse av att vara med. Hon skulle säkert ha varit en utmärkt parallell till Egon Spengler. Men annars ser det riktigt lovande ut.